Att vara familjehem är ett viktigt samhällsuppdrag som kräver både engagemang, ansvar och stabilitet. För att skapa goda förutsättningar för barn och ungdomar som placeras i familjehem finns ett tydligt ersättningssystem. Det ska täcka både de kostnader som uppstår och den arbetsinsats som familjehemmet utför. Ersättningen delas i regel upp i två delar – arvode och omkostnadsersättning – och varierar beroende på barnets behov, ålder och situationens omfattning.
Riktlinjer och stöd från Gemensam familjehemsorganisation
Hos Gemensam familjehemsorganisation finns tydliga rutiner för hur ersättning till familjehem beräknas och hanteras. Organisationen arbetar utifrån rekommendationer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), vilket säkerställer att ersättningen är både rättvis och likvärdig mellan olika uppdrag. Samtidigt görs alltid en individuell bedömning av barnets behov, familjehemmets förutsättningar och uppdragets omfattning.
Arvodet utgör den del av ersättningen som kompenserar för själva uppdraget – det ansvar, den tid och det engagemang som krävs. Det betraktas som en inkomst och är skattepliktigt. Omkostnadsersättningen däremot ska täcka de löpande kostnaderna för barnet, såsom mat, kläder, fritidsaktiviteter, transporter och förbrukningsvaror. Tillsammans ska dessa ersättningar ge familjehemmet möjlighet att skapa en trygg och stabil tillvaro för barnet utan ekonomiska bekymmer.
Arvode och omkostnadsersättning – så skiljer de sig
Arvodet beräknas efter uppdragets karaktär och barnets behov av stöd. Ett uppdrag som kräver mer närvaro, struktur och särskilda insatser ger därför ett högre arvode. Det kan exempelvis gälla barn med funktionsnedsättning, traumatiska erfarenheter eller behov av täta kontakter med skola och vård. Arvodet är en form av lön för det arbete familjehemmet utför, men det är inte en traditionell anställning – uppdraget är tidsbegränsat och styrs av avtal med kommunen eller organisationen.
Omkostnadsersättningen varierar beroende på barnets ålder och omfattar allt som hör till vardagslivet. Det kan handla om inköp av kläder, hygienartiklar, fritidsutrustning och skolmaterial. I vissa fall kan även merkostnader ersättas, exempelvis vid extra vårdinsatser, resor till biologiska föräldrar eller särskilda fritidsaktiviteter. Gemensam familjehemsorganisation erbjuder stöd i att tydliggöra vad som ingår i grundersättningen och vad som kan kräva särskild överenskommelse.
Tillägg och individuella bedömningar
Utöver grundersättningen kan familjehem få tilläggsersättning i särskilda fall. Det gäller till exempel när uppdraget innebär extraordinärt ansvar eller när barnet har omfattande behov av vård och tillsyn. Tillägget beslutas alltid individuellt och ska spegla det faktiska arbetet och den tid som krävs.
Gemensam familjehemsorganisation lägger stor vikt vid dialog och transparens i dessa frågor. Genom regelbundna uppföljningar och kontakt med både familjehemmet och socialtjänsten säkerställs att ersättningen är rimlig över tid. Det gör att familjehemmet kan fokusera på det viktigaste – att ge barnet trygghet, stöd och struktur i vardagen.
Ett uppdrag med ansvar och trygghet
Ersättningen till familjehem handlar inte om ekonomisk vinst, utan om att ge rimliga förutsättningar för ett stort och ansvarsfullt uppdrag. Genom att följa SKR:s riktlinjer och samtidigt ta hänsyn till individuella behov, strävar Gemensam familjehemsorganisation efter att skapa balans mellan ansvar och ersättning.
För familjer som överväger att bli familjehem är det viktigt att känna till att uppdraget alltid kombineras med handledning, utbildning och stöd. Ersättningen ska ses som en del i helheten – ett verktyg för att säkerställa stabilitet, långsiktighet och kvalitet i barnets placering. Med rätt stöd och tydliga ekonomiska ramar får både barnet och familjehemmet bästa möjliga förutsättningar för en trygg framtid tillsammans.